Jag tänkte att jag skulle dela med mig av lite mattips här på bloggen. Idag gjorde jag en form av Ris à la Malta till mellis.

Jag blandade:
Keso
Kvarg
En apelsin
Lite vaniljsocker (apelsinerna börjar bli sura nu då tycker jag att det behövs lite extra socker, jag tycker bäst om vaniljsocker)

Jag har en dålig dag idag. Jag är trött. Är glad över att allt är klart i skolan för jag hade inte orkat.

Utredningskriminologi var det jag tänkte skriva om idag. Att börja en ny utbildning på tre år känns inte så lockande när man bara har ett år kvar på en annan. Men när reklamen för den här utbildningen ploppade upp på högskolans hemsida så fastnade jag direkt. Läste lite mer om utbildningen och jag har inte kunnat sluta tänka på den sedan dess. Nu har jag i alla fall sökt den till hösten och hoppas att jag kommer in.

Angående ridningen. Jag får inte R lika mycket som jag hade hoppats på och har därför börjat leta en till häst. Vill så gärna fortsätta rida islandshäst så det vore perfekt om jag kunde hitta en som jag kan rida en gång i veckan.

Har suttit och läst igenom bloggen och måste be om ursäkt för hur jag skriver alltså. Herregud vad slarvig jag är. Skyller på att jag så gott som alltid uppdaterar från telefonen. En iPhone är väl inte direkt känd för att vara lätt att skriva med.

R njuter i solen

Tiden går fort! Snart är det april.

Dagar flyter på. Lämnade in sista arbetet för den här kursen idag så nu är det påsklov tills på tisdag då nästa sätter igång. Epidemiologi och forskningsmetodik. Låter ju lockande.....

Hästeriet då. Jag tycker väldigt mycket om R. Han testar mig lite i hanteringen. Han står inte still när han är lös och han står inte still när jag ska sitta upp. Men han har så söta ögon så kan inte låta bli att le när han tittar frågande på mig som att han vill se vilka regler jag har. I ridningen är han kanon och jag känner mig trygg på hans rygg, vilket är ett krav.

Igår blev det lite missförstånd med hans ägare efter att jag skickat iväg ett sms om gårdagens ridning. Jag hade blivit tillsagd att ta det lugnt, och rida långa och lugna pass. Igår hade jag planerat en lite längre tur i skritt, ett par korta sträckor trav och en ännu kortare sträcka galopp. Lugnt anser jag. I galoppen tappade i alla fall ena bootsen som tyvärr gick sönder lite. Jag hade redan dåligt samvete av att den gick sönder och det blev inte bättre när jag fick ett ganska hårt svar av ägaren som skrev att med "lugnt menar hon lugnt" och i princip bara skritt. Kände mig ännu dummare såklart. Jag vill ju göra rätt och det sista jag vill är att skada R.

När jag tar på mig att rida en häst så gör jag det som om det vore min egen. Jag lägger ner min själ i hästen och fäster mig på en gång. Nu har jag dessutom lite dåliga erfarenheter av hästägare efter hela Atla-historien och är rädd för att inte få fortsätta helt plötsligt. Vill inte hästägare att medryttaren ska vara engagerad? Jag har inte fått någon info om hur R's ägare vill att han ska ridas, förutom att han ska sättas igång. Jag har ingen aning om hur hon vill att han ska ridas och känner mig helt ärligt lite förvirrad just nu. Verkar som att han i princip bara stått ett tag men jag vet inte hur länge. Har inte heller fått veta hur ofta R's ägare rider eller hur hon rider. Som sagt så känner jag mig lite förvirrad i dagsläget. Att komma in och börja rida en ny häst man inte känner är inte helt lätt. Att "ta det lugnt" kan ha så många olika betydelser. Allt beror på vilken häst man har att göra med.

Jag vill få engagera mig, jag vill vara delaktig och jag vill vara runt hästar. Om det nu betyder att jag ska skritta i en månad, rida i ridhuset varje dag eller borsta och pyssla så spelar det absolut ingen roll. Jag anpassar mig mer än gärna efter hur ägaren rider. Om jag ska vara med och bygga upp en häst vill jag få vara med, bli informerad. Jag har inte i närheten så mycket erfarenhet som någon som har egen häst har. Jag vill lära mig allt och lite till.

Jag saknar fina, underbara D. Tänker på henne hela tiden. Nu när jag inte har henne kvar så inser jag vilken otrolig tur jag hade som hittade henne och hennes underbara (fd) ägare. Jag hade henne i princip som min egen och kunde åka dit och mysa när som helst. Jag fick bestämma själv vilka dagar jag skulle rida och jag visste att om jag kände för att rida en dag utöver mina bestämda så kunde jag skicka iväg ett sms och så var hon min.

Jag räknar inte med att jag kommer ha samma relation med en annan ägare och en annan häst, men jag hoppas att det kan bli något liknande med R och hans ägare för jag gillar dem båda två.

Sen förstår jag att det inte är helt lätt att släppa iväg sin häst till vem som helst. Men jag anser mig själv vara en väldigt bra medryttare som är så engagerad och verkligen vill vara delaktig. Det är ägarens ansar att hästen mår bra och tränas som den ska men jag vill vara någon som hjälper till. Någon som finns där när ägaren själv inte kan eller när det kör ihop sig. Bara jag får vara i stallet och rida så är jag nöjd.

Det blev en hel novell idag. Kände att jag behövde skriva av mig. Bör nog skicka iväg ett sms till R's ägare, men känns så dumt att komma som medryttare och ställa krav. Vet inte riktigt var jag har henne eller hur hon känner.

Har förresten sökt en ny utbildning till hösten. Utredningskriminologi. Rider alldeles för lite just nu så har börjat leta efter en islänning att rida lite ibland. saknar den rasen. Berättar mer om det här en annan dag.